Det går en tid och vi ses på café och du är fortfarande det finaste jag vet och jag vill ta din hand men jag gör det inte för istället tar jag kaffet som kallnat men jag önskar det var dig jag drack upp och du säger att våren gör dig deprimerad och jag säger detsamma
nej du
du du du
du gör mig galen
du gör mig galen för du går bara därifrån och
och
jag vill fortfarande ha dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar